Valborgsfirande med nära 1000 besökare skedde enligt traditionen med brasa, sång, vårtal och elddans, servering i Duvslaget, allt i Stallbackens Vänners regi.
Nytt för i år var ponnyridningen, vilken många små barn köade för att kunna njuta av.
Korv- & kaffeförsäljningen startade ganska försiktigt med få intresserade. Kanske för att regn och blåst gjorde att många funderade på att stanna hemma istället. Men kl 19 sken solen och då var det fullt med folk som väntade på att underhållningen skulle komma igång. Efter en kortare inledning så höll Lennart Högman årets valborgsmässotal med bravur som avslutades med:
Som den unga björk i skogen, växer frisk i sommarregn.
Den blida vår är inne och nytt blir jordens hopp
Den blomstertid nu kommer med LUST och fägring stor,
I denna ljuva sommartid, gå ut min själ och gläd dig!
Visst inger de här raderna hopp.
Att vi bränner det gamla och ger plats för det nya.
Att vi gamla lämnar plats för de unga.
Att våren alltid ingjuter framtidstro.
Med tanke på den exceptionellt kalla och långa vintern återgav Lennart en strof ur Wivallius ”Klagevisa över denna kalla och torra vår”
Gör dagen oss lång, gör natten oss klar,
låt duggregn varma nerfalla
och locka till sång den fågel som har
tyst varit vinteren kalla!
Låt klinga, låt springa
mångt hjon, mångt par,
låt fröjdas människor alla!
Talet avslutades med ett fyrfaldigt hurra för den i synnerhet i år efterlängtade våren
Vårsången tog vid med den populära Sollentunakören och sedan blev det Elddansarna från Sollentuna Folkdansgille som efter sin traditionella dans tände vårelden med sina facklor.